Akne är en kronisk sjukdom enligt WHO:s definition från 2004: En långdragen, återkommande, icke självbegränsande åkomma, som manifesterar sig som en akut eller långsamt debuterande sjukdom och som har ett vågliknande förlopp och en betydande psykosocial påverkan 1,2

 

Oren hud orsakar inte akne
I resultaten från Ungdomsbarometern kan vi läsa att drygt hälften av ungdomarna tror att akne beror på dålig hygien (oren hud). Så är inte fallet. Däremot kan överdriven tvättning irritera huden och göra den torr och röd.3

 

Akne – definition

Acne vulgaris är en inflammatorisk sjukdom i den gemensamma utförsgången för talgkörtel och hårfollikel där mikrokomedonen, en plugg bestående av keratin och talg i mynningen av den dilaterade utförsgången, är den primära lesionen från vilken inflammationen sedan kan utvecklas 1

 

Akne – förekomst

Redan prepubertalt kan kliniskt icke-inflammatoriska aknelesioner (komedoner) bildas. Nästan alla tonåringar får akne, varav 15–20 % medelsvår till svår. Detta är en av de tre vanligaste hudsjukdomarna i befolkningen enligt studier från Europa och USA. Akne är en kronisk sjukdom som kan kvarstå i vuxen ålder 1

 

Fyra faktorer som orsakar akne
I litteraturen framhävs framför allt fyra patofysiologiska faktorer som orsaker till akne 4

Talgproduktion

Talgproduktion

Strax före, eller i början av puberteten ökar produktionen av manligt könshormon, testosteron, vilket stimulerar talgkörtlarna hos både killar och tjejer till att bilda mer hudfett. Huden blir fet.

Celltillväxt

Celltillväxt

Den ökade mängden hormoner påverkar även keratinocyterna i epidermis att dela sig och mogna (differentiera) i en abnorm takt. Den ökade mängden omogna celler kan leda till att det bildas en propp i talgkörtelkanalen.

En hårsäck som under hormonell påverkan har täppts till kallas en mikrokomedon. Mikrokomedonen är förstadiet till nästan alla andra aknelesioner, men syns inte med blotta ögat.

Efter ett antal veckor kan mikrokomedoner utvecklas till pormaskar: små vita, lätt upphöjda prickar (slutna komedoner) och några har en svart punkt i mitten (öppna komedoner).

Inne i pormasken finns fett, hudceller och normalt förekommande hudbakterier.

Bakterietillväxt

Bakterietillväxt

En ökad produktion av talg och den tillproppade talgkörtelkanalen gör att den producerade talgen inte längre kan rinna ur hårsäcken och miljön i talgkörteln förändras.

Den naturligt förekommande Propionibacterium acnes (P. acnes) gillar den ansamlade mängden talg och den anaeroba (syrefattiga) miljön. P. acnes ökar i antal.

Inflammation i huden

Inflammation i huden

P. acnes bryter ned talgen till fria fettsyror som tillsammans med andra mediatorer kan trigga en inflammation i talgkörteln och dess omgivande vävnad. Om det uppstår en inflammation bildas en inflammatorisk aknelesion, en så kallad finne.

Pormaskar (komedoner) kan utvecklas till finnar (papler och pustler), men inte alltid. En del inflammatoriska lesioner kan debutera direkt från mikrokomedonen.

  • Ökad talgproduktion
  • Abnorm keratinisering i mynningen av den gemensamma utförsgången för talgkörtel och hårfollikel
  • Kolonisation av bakterien P. acnes
  • Inflammation


Genetiska faktorer spelar en viktig roll i uppkomsten av framför allt svår akne

Vid behandling av akne strävar man efter att påverka så många av dessa fyra patogenetiska mekanismer som möjligt.1 Därför är kombinationsbehandling med t.ex. Epiduo (adapalen/bensoylperoxid) att föredra framför monoterapier.1



 

 

Andra omdiskuterade orsaker till akne

Man har sedan länge sagt att kosten inte spelar någon roll för uppkomsten av akne. Detta gäller troligen för de allra flesta med akne. På senare år har det kommit rapporter om att kolhydrater skulle kunna inverka på uppkomsten av akne. En sund kost med grönsaker och frukt är viktigt för alla ungdomar och alla får anpassa kosten till vad man själv mår bra av. Upptäcker man att ett speciellt livsmedel ger mer finnar kan man ju undvika detta.

 

 

Hur akne bildas – animation

Klicka på bilderna nedan för att öppna videoklippen. Videoklippen fungerar förnärvarande endast i webbläsaren Chrome.

 

Referenser:

1. Läkemedelsverkets behandling av akne – behandlingsrekommendation samt bakgrundsinformation 2014:(25)4

2. Tvätt- och smörjråd av Mats Berg, hudläkare; Kari Dunér, hudläkare; Håkan Mobacken, hudläkare; Margareta Svensson, hudläkare; Ingrid Synnerstad, hudläkare.

3. Gollnick HP, Finlay AY, Shear N, et al. Global alliance to improve outcomes in acne. Can we define acne as a chronic disease? If so, how and when? Am J Clin Dermatol 2008;9:279–84.

4. Gollnick H et al. Management of Acne. A Report From a Global Alliance to Improve Outcomes in Acne. Supplement to J Am AcadDermatol. Vol 49 No 1, 2003