Akne är en kronisk sjukdom

 

Akne är en kronisk sjukdom enligt WHO:s definition från 2004: En långdragen, återkommande, icke självbegränsande åkomma som manifesterar sig som en akut eller långsamt debuterande sjukdom och som har ett vågliknande förlopp samt en betydande psykosocial påverkan 1,2

 

Oren hud orsakar inte akne
I resultaten från Ungdomsbarometern kan vi läsa att drygt hälften av ungdomarna tror att akne beror på dålig hygien (oren hud). Så är inte fallet. Däremot kan överdriven tvättning irritera huden och göra den torr och röd.3

 

Akne – definition

Acne vulgaris är en inflammatorisk sjukdom i den gemensamma utförsgången för talgkörtel och hårfollikel där mikrokomedonen, en plugg bestående av keratin och talg i mynningen av den dilaterade utförsgången, är den primära lesionen från vilken inflammationen sedan kan utvecklas 1

 

Akne – förekomst

Redan prepubertalt kan kliniskt icke-inflammatoriska aknelesioner (komedoner) bildas. Nästan alla tonåringar får akne, varav 15–20 % medelsvår till svår. Detta är en av de tre vanligaste hudsjukdomarna i befolkningen enligt studier från Europa och USA. Akne är en kronisk sjukdom som kan kvarstå i vuxen ålder 1

 

Fyra faktorer som orsakar akne
I litteraturen framhävs framför allt fyra patofysiologiska faktorer som orsaker till akne 4

Talgproduktion

Talgproduktion

Strax före, eller i början av puberteten ökar produktionen av manligt könshormon, testosteron, vilket stimulerar talgkörtlarna hos både killar och tjejer till att bilda mer hudfett. Huden blir fet.

Celltillväxt

Celltillväxt

Den ökade mängden hormoner påverkar även keratinocyterna i epidermis att dela sig och mogna (differentiera) i en abnorm takt. Den ökade mängden omogna celler kan leda till att det bildas en propp i talgkörtelkanalen.

En hårsäck som under hormonell påverkan har täppts till kallas en mikrokomedon. Mikrokomedonen är förstadiet till nästan alla andra aknelesioner, men syns inte med blotta ögat.

Efter ett antal veckor kan mikrokomedoner utvecklas till pormaskar: små vita, lätt upphöjda prickar (slutna komedoner) och några har en svart punkt i mitten (öppna komedoner).

Inne i pormasken finns fett, hudceller och normalt förekommande hudbakterier.

Bakterietillväxt

Bakterietillväxt

En ökad produktion av talg och den tillproppade talgkörtelkanalen gör att den producerade talgen inte längre kan rinna ur hårsäcken och miljön i talgkörteln förändras.

Den naturligt förekommande Propionibacterium acnes (P. acnes) gillar den ansamlade mängden talg och den anaeroba (syrefattiga) miljön. P. acnes ökar i antal.

Inflammation i huden

Inflammation i huden

P. acnes bryter ned talgen till fria fettsyror som tillsammans med andra mediatorer kan trigga en inflammation i talgkörteln och dess omgivande vävnad. Om det uppstår en inflammation bildas en inflammatorisk aknelesion, en så kallad finne.

Pormaskar (komedoner) kan utvecklas till finnar (papler och pustler), men inte alltid. En del inflammatoriska lesioner kan debutera direkt från mikrokomedonen.

  • Ökad talgproduktion
  • Abnorm keratinisering i mynningen av den gemensamma utförsgången för talgkörtel och hårfollikel
  • Kolonisation av bakterien P. acnes
  • Inflammation


Genetiska faktorer spelar en viktig roll i uppkomsten av framför allt svår akne

Vid behandling av akne strävar man efter att påverka så många av dessa fyra patogenetiska mekanismer som möjligt.1 Därför är kombinationsbehandling med t.ex. Epiduo (adapalen/bensoylperoxid) att föredra framför monoterapier.1



 

 

Andra omdiskuterade orsaker till akne

Man har sedan länge sagt att kosten inte spelar någon roll för uppkomsten av akne. Detta gäller troligen för de allra flesta med akne. På senare år har det kommit rapporter om att kolhydrater skulle kunna inverka på uppkomsten av akne1. En sund kost med grönsaker och frukt är viktigt för alla ungdomar och alla får anpassa kosten till vad man själv mår bra av. Upptäcker man att ett speciellt livsmedel ger mer finnar kan man ju undvika detta.

 

 

Hur akne bildas – animation

Klicka på bilderna nedan för att öppna videoklippen. Videoklippen fungerar förnärvarande endast i webbläsaren Chrome.

 

Referenser:

1. Läkemedelsverkets behandling av akne – behandlingsrekommendation samt bakgrundsinformation 2014:(25)4

2. Tvätt- och smörjråd av Mats Berg, hudläkare; Kari Dunér, hudläkare; Håkan Mobacken, hudläkare; Margareta Svensson, hudläkare; Ingrid Synnerstad, hudläkare.

3. Gollnick HP, Finlay AY, Shear N, et al. Global alliance to improve outcomes in acne. Can we define acne as a chronic disease? If so, how and when? Am J Clin Dermatol 2008;9:279–84.

4. Gollnick H et al. Management of Acne. A Report From a Global Alliance to Improve Outcomes in Acne. Supplement to J Am AcadDermatol. Vol 49 No 1, 2003

 

 

Olika typer av akne

 

Akne kan uttrycka sig i olika typer av lesioner1

 

 

 

 


KOMEDONER

Icke-inflammerade lesioner/pormaskar; stängda komedoner syns som små upphöjningar på huden och öppna komedoner är svarta prickar (”black-heads”).


PAPLER/PUSTLER

Inflammerade lesioner; papler är ömmande upphöjningar i huden och pustler är blåsor med synligt var.

 


NUDOLI

Knutor

CYSTOR
Vätskefylld blåsa.

 

 

 

Svårighetsgrader av akne

Akne kan delas in i olika svårighetsgrader. Vid komedoakne ses framför allt komedoner, medan det inflammatoriska inslaget är sparsamt. Papulopustulös akne domineras av inflammatoriska lesioner (papler och pustler) där ärrbildning kan förekomma. Vid nodulocystisk akne ses djupare infiltrat (noduli) och pusfyllda cystor, ibland konfluerande (hopsamlade). Vid denna form är ärrbildning regel.

 

Nedan illustreras olika svårighetsgrader av akne.

 

 Komedoakne  Mild papulopustulös
akne
 Medelsvår
papulopustulös akne
 Svår papulopustulös
akne
 Svår nodulocystisk
akne
       

 

Referenser:
1. Läkemedelsverkets behandling av akne – behandlingsrekommendation samt bakgrundsinformation 2014:(25)4

 

 

Vad säger Läkemedelsverket?

 

Aktuella behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket1

 

Mot bakgrund av det ökande problemet med antibiotikaresistens har Läkemedelsverket tillsammans med Folkhälsomyndigheten fått som regeringsuppdrag att utarbeta behandlingsrekommendationer som bland annat gäller antibiotikabehandling vid akne. Uppdraget utgör en del av regeringens patientsäkerhetssatsning.

För att lättare åskådliggöra deras behandlingsrekommendationer har Läkemedelsverket skapat en mycket översiktlig behandlingstrappa vid aknebehandling (se tabellen nedan). Behandlingstrappan är tydligt indelad i svårighetsgrad av akne samt grad av rekommendation.

Förstahandsmedel för komedoakne samt mild-svår inflammatorisk akne finns beskrivna på första raden. Om du för markören över varje enskild preparat eller kombination så får du upp en extraruta innehållande läkemedelsnamnet!

 

Kombination av bensoylperoxid och adapalen är ett förstahandsmedel
vid behandling av mild-svår papulopustulös akne1.

 

 
Ladda ner Behandlingstrappan som pdf

 

Komedoakne Papulopustulös akne Svår akne
  Mild Medelsvår Papulopustulös Nodulocystisk
Förstahands-
medel
Adapalen (rekommen-
dationsgrad A)
Kombination av bensoylperoxid och adapalen alt. bensoylperoxid, adapalen eller azelainsyra som monoterapi Kombination av bensoylperoxid och adapalen (rekommendationsgrad A) Lymecyklin, tetracyklin (begränsad tid*) + topikal behandling utan antibiotika Isotretinoin (remiss till hudläkare) (rekommendationsgrad B)
Andrahands-
medel
    Kombination av bensoylperoxid och klindamycin topikalt (rekommendationsgrad A***) Kombination av tretinoin och klindamycin topikalt Isotretinoin (remiss till hudläkare behövs)  
Tredjehands-
medel
    Lymecyklin, tetracyklin (begränsad tid*) + topikal behandling utan antibiotika eller kombinerad hormonell metod** + topikal behandling (rekommendationsgrad B)    
Fjärdehands-
medel
    Isotretinoin (remiss till hudläkare behövs)    

 

* Behandling högst under två perioder á 3 månader, sedan remiss till specialistbedömning för ev. isotretinoin- behandling.
** Till kvinnor med samtidigt behov av antikonception och som saknar riskfaktorer för VTE kan kombinerad hormonell preventivmetod förskrivas genom hela behandlingstrappan vid sidan om annan behandling.
*** Kombinationsbehandling med bensoylperoxid och topikala antibiotika minskar risken för resistensutveckling hos P. acnes.

 

 

Fördelar och nackdelar med olika preparat för aknebehandling

Många av de receptbelagda läkemedel som finns tillgängliga idag är beprövade sedan länge i Sverige och den expertgrupp som författat behandlingsrekommendationerna för akne har själva stor erfarenhet av preparaten. Därför har de valt att även dela med sig av de för- respektive nackdelar med olika preparat för behandling av akne och satt in denna information i en tabell, se nedan.

Om ett preparat eller kombination inte finns med i tabellen, så betyder det att det inte var tillräckligt beprövat av expertgruppen när de utformade dessa rekommendationer.

Ladda ner Fördelar och Nackdelar som pdf

 

Preparat Produkt Fördelar Nackdelar
Bensoylperoxid Basiron AC Stark antibakteriell effekt. Motverkar resistensutveckling. Receptfritt. Bleker/missfärgar textilier.
Adapalen Differin Antiinflammatorisk verkan. Minskar antalet mikrokomedoner och kan därmed ha en förebyggande effekt. Lokalirriterande, främst initialt. Ska ej användas under graviditet.
Azelainsyra Finacea
Skinoren
Antibakteriell verkan. Normaliserar keratiniseringsstörningen. Mindre risk för irritation. Långsamt insättande effekt.
Bensoylperoxid + adapalen Epiduo Antibiotikafritt. Förebyggande effekt mot akne. God behandlingsföljsamhet. Bleker/missfärgar textilier. Lokalirriterande
Bensoylperoxid + klindamycin Duac God behandlingsföljsamhet Utan förmån för närvarande. Bleker/missfärgar textilier. Max tre månaders behandling.
Lymecyclin, tetracyklin Tetralysal
Lymecyclin
Tetracyklin
God effekt på akne (antibakteriell + antiinflammatorisk verkan) Tolereras väl. Selektion av resistenta tarmbakterier.
Isotretinoin (får enbart förskrivas av hudläkare) Isotretinoin Påverkar alla fyra patogenetiska faktorer, kan läka ut akne. Det mest effektiva akneläkemedlet. Fosterskadande. Krav på adekvat antikonception.
Kombinerade hormonella preventivmedel Desolett
Yasmin
God effekt på akne genom minskad androgenicitet. Ger samtidig antikonception Bara till kvinnor. Bör endast förskrivas vid behov av antikonception. Viss ökad risk för VTE.
Kombinerad hormonell metod med cyproteronacetat Diane God effekt på akne genom minskad androgenicitet. Ger samtidig antikonception. Bara till kvinnor. Bör endast förskrivas under 3-4 cykler efter att akne förbättrats. Viss ökad risk för VTE.

 

 Referenser:
 1. Läkemedelsverkets behandling av akne – behandlingsrekommendation samt bakgrundsinformation 2014:(25)4

 

 

Ärr och påverkan av livskvalitet

 

Riskfaktorer för ärr

  • Svårighetsgrad av akne 1
  • Ärftlighet gällande akneärr 1
  • Akne en längre tid (>3 år) 1
  • Mekanisk nötning, som att ”klämma finnar” 1

 

Även en mild eller medelsvår akne kan leda till ärr, i synnerhet i närvaro av andra riskfaktorer 1.

 

 

 

Påverkan på livskvalitet

Huden är bland det första en betraktare uppmärksammar hos en person med akne 1

I en studie blev aknepatienter tillfrågade vad de skulle kunna offra för att bli av med sin akne:1

  • 59% skulle avstå från Facebook under ett år
  • 30% skulle avstå från att gå på en date under ett år
  • 13% skulle t.o.m. välja en förälder som balpartner - om de bara kunde bli av med sin akne för alltid
    ”Bland de tonåringar och vuxna som deltog i studien rådde en känsla av att ungdomar med akne lever ett mindre tillfredsställande liv, med fler helger tillbringade i ensamhet.”

 

Livskvalitet 3
För många i den sårbara tonårsperioden medför akne en kraftig psykosocial påfrestning korrelerad till svårighetsgraden av akne. Nedsatt självförtroende, missnöje med utseendet, ångest inför sociala möten och isolering från kamrater kan förekomma. Även depressioner och till och med suicidtankar kan uppstå.

I en studie mådde en grupp av aknepatienter sämre avseende social funktion och mental hälsa än patienter med andra svåra sjukdomar som diabetes, astma, hjärt-kärlsjukdom och reumatiska sjukdomar.

 

 

Referenser:
1. Tan et al. J Eur Acad Dermatol Venereol. 2017 Sep;31(9):1547-1554.
2. Ritvo et al. Psychosocial judgements and perceptions of adolescents with acne vulgaris: A blinded,controlled comparison of adult and peer Evaluations. BioPsychoSocial Medicine 2011, 5:11
3. Läkemedelsverkets behandling av akne – behandlingsrekommendation samt bakgrundsinformation 2014:(25)4